Carpe diem

Svenskar är väldigt bra på att ta vara på dagen när det gäller väderlek. Vi är väl så vana vid taskigt väder att vi kastar oss ut på picnic så fort det inte spöregnar. På vintern skyndar vi oss ut när det kommer några slöflingor och står och väntar med pulka och skidor.

Igår var det tösnö i barndomsbyn. Vi skyndade oss ut på föräldrarnas gräsmatta och det gjorde också grannens son och familj. Den kille jag lekte med när jag var liten har en dotter som är ett år äldre än min flicka. De lekte och kastade mycket snöboll, mest på mig. Sedan byggdes det några snögubbar och några...hmm konstnärliga verk av papporna.

Min barndomsgranne spelade missförstådd konstnär när jag undrade vad snögubbarnas huvud fanns och snabbt hämtade han en planka och la över "statyernas" toppar...nu blev det ännu mer konstigt, men kul :)

Pulkarace blev det också, fast när pulkan dragit fram fanns inte längre någon snö utan bara gräs kvar. Såg helmärkligt ut på de två gräsmattorna. Som om mystiska marsmänniskor ritat gröna ringar i snön :)

Klagade till mina föräldrars goa granne över att barnens vinterkläder höll mycket bättre mot kyla och väta. Vuxna människors vinterkläder går det fuktiga rakt igenom. Hon påpekade glatt att de som tillverkar vuxnas vinterkläder nog inte har tänkt sig att man ska snurra runt på marken i snö. Knasigt! Vuxna vill ju också göra snöänglar...fast bara några gånger, sen är man blöt.

I lördags firade vi min moster med överraskningsfest. Jag gjorde förrätt och tog med, syrran varmrätt. Det blev lyckat, avspänt och mycket trevlig kväll. Vi kom sent isäng.

Efter söndagens snöbollskrig åkte vi hemöver. Dottern somnade inte i bilen...det gjorde jag. Jag är nöjd med helgen - det var Carpe Diem!