Böcker lästa under maj månad 2007
Svårfångat byte/Janet Evanovich
Lättsam bok med lite spänning, lite kul och lite fånig romantik....ingenting som stannar kvar, men bra läsning när man är sjuk.
Olivia Joules fria fantasier/Helen Fielding
Rolig bok med en hel del skratt. Som ovan, en bok som är lättsam men inte direkt gör något bestående avtryck.
Fula fiskar/Patricia Cornwell
Hon har skrivit böckerna om rättsläkaren Kay Scarpetta. Den här boken är nummer två om sydstatspoliserna Hammer, West och Brazil. Spännande men lite abrupt slut.
Lars&Urban och pudelstjärnan/Eva Dahlgren
Roligt att läsa Eva Dahlgrens barnbok. Den var kul, men inte så nydanande som baksidan lät påskina.
Sucka mitt hjärta men brist dock ej/Mark Levengood
Mark är underbar. Hör hans röst när jag läser. Både tankeväckande och skrattframkallande.
Borta för alltid/Harlan Coben
Spännande men....jag vet inte. Kändes inte alls jobbigt att lägga den ifrån sig emellanåt och hans böcker brukar jag vilja sträckläsa. Påminde väldigt om en av hans andra böcker också...Rekommenderar den inte, men hans andra böcker.
Brännmärkt/Catharina Ingelstam-Sundberg
Överskattade recensioner tycker jag. Var så nyfiken på den historiska händelse hon grävt upp, men det kändes som den var en bihistoria till huvudpersonen Anne Persdotters kärleksaffärer.
Det här är inte jag/Eva F Dahlgren
Berättelse om utbrändhet i romanform. Bra och dagsaktuell bok. Mycket känns verkligt och bra beskrivet. Skulle velat att hon fortsatt längre. Kanske en ny bok - del 2?
torsdag 31 maj 2007
onsdag 30 maj 2007
Jag vill måla hela världen lilla mamma....
Idag var en lite piggare dag. Dottern var väldigt pigg och sugen på aktivitet. Mannen sov mest hela dagen. Så det blev jag och dottern som fick hitta på något. Gick bra så länge jag satt ner, annars snurrade världen väldigt. Kan bero på att jag är så lång och ståtlig...
Vi har målat små plastfigurer att hänga i fönstret. Låter finare att skriva vad det stod på asken - vi har gjort "Suncatchers". Hon var superduktig att måla innanför fälten. Sen blev det lite vanligt kludd medan jag plockade bort. Och sen i flera timmar blev det fingerfärg. Tänk att det alltid är så tacksamt. Det verkar som om min dotter ärvt det där av mig. Att bli lycklig av att måla. Hon pratar om när vi ska måla trappräcket och "fula bordet". Vi tittar på eländet genom fönstret ibland och längtar efter att fixa till det.
Men visst är det skönt när det är dåligt väder när man är sjuk? Känns bra på något konstigt vis. Imorgon får dottern gå till dagis...undrar om någon av oss kan följa henne dit. Jodå. När hon blir större kan vi måla porslin...och tavlor...och på stenar och kakelplattor och....Jag vill måla hela världen, sa maaamaaaa.....
Vi har målat små plastfigurer att hänga i fönstret. Låter finare att skriva vad det stod på asken - vi har gjort "Suncatchers". Hon var superduktig att måla innanför fälten. Sen blev det lite vanligt kludd medan jag plockade bort. Och sen i flera timmar blev det fingerfärg. Tänk att det alltid är så tacksamt. Det verkar som om min dotter ärvt det där av mig. Att bli lycklig av att måla. Hon pratar om när vi ska måla trappräcket och "fula bordet". Vi tittar på eländet genom fönstret ibland och längtar efter att fixa till det.
Men visst är det skönt när det är dåligt väder när man är sjuk? Känns bra på något konstigt vis. Imorgon får dottern gå till dagis...undrar om någon av oss kan följa henne dit. Jodå. När hon blir större kan vi måla porslin...och tavlor...och på stenar och kakelplattor och....Jag vill måla hela världen, sa maaamaaaa.....
tisdag 29 maj 2007
Bolibompa bolibombompaaaa
Känner mig lätt hjärntvättad idag. Nu är vi hemma alla tre i halsfluss.. FAst somliga av oss är ju MER sjuka än andra....(läs mannen). Dottern har himla gott humör fast hon är sjuk, så länge inget går henne emot. Dåååå blir det tåreflöden och dramatik på hög nivå. Jag tror jag är med i en stumfilm igen... Fast den som är tyst är jag. Har tappat rösten igen. Frågade doktorn igår om jag kunde få remiss till logoped. Han tyckte det var HELT NORMALT att tappa rösten ibland....typ 8 gånger om året?? Verkligen?
Jaja, en fördel med att vara tyst är att jag slipper upprepa saker för folk som inte lyssnar....Dottern är superbra på att leka lekar utan rörelse. Vi har legat i sängen och lekt frisör och sen doktor. Fast hon blev lite ledsen när patienten somnade förståss....
Som tur var laddade jag upp med lite böcker&spel från bibblan innan vi däckade denna vända. Så idag har det varit bolibompa bolibombompaa på tvn lite längre än vad som rekommenderas för 3-åringar....och sen datorspel bolibompaa bolibombompaaaa... Otroligt vad den där snutten fastnar i skallen. Tänkte försöka få något skrivet idag men jag kan bara tänka bolibompaa bolibombompaaa....Jag var nog en drake i mitt förra liv....Min man i detta liv är född i drakens år....kan man dra nån slutsats av det? Näääeeee jag vet. Feberpladder...slut i rutan.
Jaja, en fördel med att vara tyst är att jag slipper upprepa saker för folk som inte lyssnar....Dottern är superbra på att leka lekar utan rörelse. Vi har legat i sängen och lekt frisör och sen doktor. Fast hon blev lite ledsen när patienten somnade förståss....
Som tur var laddade jag upp med lite böcker&spel från bibblan innan vi däckade denna vända. Så idag har det varit bolibompa bolibombompaa på tvn lite längre än vad som rekommenderas för 3-åringar....och sen datorspel bolibompaa bolibombompaaaa... Otroligt vad den där snutten fastnar i skallen. Tänkte försöka få något skrivet idag men jag kan bara tänka bolibompaa bolibombompaaa....Jag var nog en drake i mitt förra liv....Min man i detta liv är född i drakens år....kan man dra nån slutsats av det? Näääeeee jag vet. Feberpladder...slut i rutan.
måndag 28 maj 2007
Regn och skrutt!
Jaha, tur att man njöt av gårdagen. Natten blev hemsk. Kroppen skrek ajaj på alla ställen och det gick inte att svälja. Dottern vaknade med hög feber och grät. Tjaha...så vi fick roa oss i två dagar. Först fyra veckor med influensa och så två dagar att insupa kraft och energi på innan det blev dags för halsfluss.
Nu har vi varit hos doktorn och fått antibiotika i alla fall. Så denna gången är vi kanske friska inom en vecka. Är jag inte frisk och kan åka till Stockholm och goa tjejerna på söndag så gråter jag. Av ilska tror jag! Kanske ett skrik också. Kan man förhandla med kosmos om några fridagar tro? Nån som vet hur man gör?
Tur att vi hann måla två lager på trappräcket i alla fall. För all grundning på bordet bara regnade bort igår kväll och natt...så nu har vi ett grå-vit-spräckligt bord. Ser rätt hemskt ut fast helt unikt :) Första gången jag sitter upp förutom doktorsbesöket. Det var rätt kul. När jag sträckte fram handen för att säga hejdå och tack tog doktorn spjärn med fötterna i golvet och kastade sig bak på sin rullstol. Med uppspärrade ögon sa han - nejnej det är så man blir smittad!!
Fniss...jag kände mig som en vandrande bakteriehärd....fast det är väl det jag är.. Nu ska jag lägga mig och drömma om att bli frisk och måla mer och träffa goda vänner i helgen. MEd positiva tankar borde man kunna snabba på processen lite. Eller?
Nu har vi varit hos doktorn och fått antibiotika i alla fall. Så denna gången är vi kanske friska inom en vecka. Är jag inte frisk och kan åka till Stockholm och goa tjejerna på söndag så gråter jag. Av ilska tror jag! Kanske ett skrik också. Kan man förhandla med kosmos om några fridagar tro? Nån som vet hur man gör?
Tur att vi hann måla två lager på trappräcket i alla fall. För all grundning på bordet bara regnade bort igår kväll och natt...så nu har vi ett grå-vit-spräckligt bord. Ser rätt hemskt ut fast helt unikt :) Första gången jag sitter upp förutom doktorsbesöket. Det var rätt kul. När jag sträckte fram handen för att säga hejdå och tack tog doktorn spjärn med fötterna i golvet och kastade sig bak på sin rullstol. Med uppspärrade ögon sa han - nejnej det är så man blir smittad!!
Fniss...jag kände mig som en vandrande bakteriehärd....fast det är väl det jag är.. Nu ska jag lägga mig och drömma om att bli frisk och måla mer och träffa goda vänner i helgen. MEd positiva tankar borde man kunna snabba på processen lite. Eller?
söndag 27 maj 2007
Lite färg i tillvaron
Tänk vad härligt det är att svänga en pensel fram och tillbaka och se en sliten träplanka ändra färg och på något sätt form också. Så mycket roligare det är att grunda ett trappräcke och ett bord än att vika och sortera tvätt. Dottern var jätteduktig och hjälpte mig med båda. Och till skillnad från när jag målade en veranda med min storasyster så fick jag ingen färg i håret eller på ryggen :)
Imorgon ska vi måla med blå färg. Det blir ännu roligare!Vem vet en dag kanske jag fäller upp mitt staffli i trädgården, klämmer på mig en stor hatt med brätten och står och skapar under äppelträden....Fast att måla ett bord är så mycket mer avslappnande. Man tänker inte utan bara gör och låter tanken flyga fritt. Härligt.Måtte det inte regna imorgon, jag vill ha färg i tillvaron.
Imorgon ska vi måla med blå färg. Det blir ännu roligare!Vem vet en dag kanske jag fäller upp mitt staffli i trädgården, klämmer på mig en stor hatt med brätten och står och skapar under äppelträden....Fast att måla ett bord är så mycket mer avslappnande. Man tänker inte utan bara gör och låter tanken flyga fritt. Härligt.Måtte det inte regna imorgon, jag vill ha färg i tillvaron.
lördag 26 maj 2007
Veckan som gick
Den här veckan var full av både det ena och det andra. Började lite svajjigt med att både dottern och jag var hängiga. Det blev mycket film, musik och pyssel. Men mest kramar. På onsdagen var första dagisdagen på tre veckor!! Känns som vi varit sjuka ett sekel...hoppas det vänder nu.
Dottern och jag hade fixat lite i hemlighet så på onsdagen firade vi mannen. Det blev sång och paket på morgonen. När han kom hem från jobbet stod vi med klädsamma spisrosor på kinderna och dukat bord. Det bjöds hemlagad pizza och hemgjord hallontårta. Sen blev det lite mer sång och paket.
Innan hade jag bjudit hem svärfar på mat och fika men han ville inte komma. Sånt är svårt att förstå? Ett enda barn och ett enda barnbarn som bor i samma stad. Konstigt, men ingenting jag vill hänga upp mig på.
Sen bidde det grillkväll på dagis och det var jättekul. Roligt när det finns några föräldrar (läs mammor) att prata med. Trodde aldrig det skulle vara så svårt att få kontakt med dagisföräldrar. Faktum är att en del inte ens hejar i kapprummet....
Annars bestod veckan mycket av sånt som INTE blev av. Krönikor som inte skrevs, böcker som inte blev lästa och planeringar som inte blev gjorda.Fast...dottern och jag tog fästingvaccin förståss. Hon var superduperduktig som vanligt hos doktorn. Vi belönade oss med årets första jordgubbar. De var mums!
Fast vi tog oss till Bibblan förståss. Konstigt att vi aldrig kan hålla det där med max 10 böcker till dottern och max 3 till mig.... Nu har dottern ca 25 låneböcker hemma och jag har....typ 7? Men det känns toppen! Imorse låg vi och läste några av hennes böcker i sängen alla tre. Helmysigt!
Igår fick jag iväg inbjudan till släktkalas för dottern. Känner mig jätteduktig som fick iväg den i så god tid. Barnkalaset får bli senare fråga. Jo, sen har min storasyster och jag bestämt hur vi ska fira pappa som fyller jämnt i sommar. Det känns skönt! En del saker faller på plats ändå, trots att man inte tycker något händer. Började skriva med halvsur min och nu är jag faktiskt jätteglad! För när jag skriver inser jag att det faktist hänt en hel del i veckan som gick. Semestern bokad, vaccinering gjord, böcker återlämnade, barn-släktkalas-inbjudan, firande av pappa bestämt. Ibland får man klappa sig själv på axeln för att man faktiskt fattat en hel hög beslut. Hurra!
Dottern och jag hade fixat lite i hemlighet så på onsdagen firade vi mannen. Det blev sång och paket på morgonen. När han kom hem från jobbet stod vi med klädsamma spisrosor på kinderna och dukat bord. Det bjöds hemlagad pizza och hemgjord hallontårta. Sen blev det lite mer sång och paket.
Innan hade jag bjudit hem svärfar på mat och fika men han ville inte komma. Sånt är svårt att förstå? Ett enda barn och ett enda barnbarn som bor i samma stad. Konstigt, men ingenting jag vill hänga upp mig på.
Sen bidde det grillkväll på dagis och det var jättekul. Roligt när det finns några föräldrar (läs mammor) att prata med. Trodde aldrig det skulle vara så svårt att få kontakt med dagisföräldrar. Faktum är att en del inte ens hejar i kapprummet....
Annars bestod veckan mycket av sånt som INTE blev av. Krönikor som inte skrevs, böcker som inte blev lästa och planeringar som inte blev gjorda.Fast...dottern och jag tog fästingvaccin förståss. Hon var superduperduktig som vanligt hos doktorn. Vi belönade oss med årets första jordgubbar. De var mums!
Fast vi tog oss till Bibblan förståss. Konstigt att vi aldrig kan hålla det där med max 10 böcker till dottern och max 3 till mig.... Nu har dottern ca 25 låneböcker hemma och jag har....typ 7? Men det känns toppen! Imorse låg vi och läste några av hennes böcker i sängen alla tre. Helmysigt!
Igår fick jag iväg inbjudan till släktkalas för dottern. Känner mig jätteduktig som fick iväg den i så god tid. Barnkalaset får bli senare fråga. Jo, sen har min storasyster och jag bestämt hur vi ska fira pappa som fyller jämnt i sommar. Det känns skönt! En del saker faller på plats ändå, trots att man inte tycker något händer. Började skriva med halvsur min och nu är jag faktiskt jätteglad! För när jag skriver inser jag att det faktist hänt en hel del i veckan som gick. Semestern bokad, vaccinering gjord, böcker återlämnade, barn-släktkalas-inbjudan, firande av pappa bestämt. Ibland får man klappa sig själv på axeln för att man faktiskt fattat en hel hög beslut. Hurra!
fredag 25 maj 2007
Fontänen
Kallade min syster mig när vi var yngre... och inte har det förändrats direkt. Mina tårkanaler verkar vara öppna för de mesta och behöver inga katastrofer för att bli aktiverade. Ibland känns det smått jobbigt att bli påverkad av typiska Hollywood-stories där en underdog slåss mot alla odds och vinner. Självklart blir det stort tårflöde från mig. Lilla Huset på prärien var en plåga att se - jag grinade till varenda avsnitt...fastän jag samtidigt retade mig på att de var så präktiga.
När jag fyllde 30 fick jag i present av min syster en tur till Stockholm och se musikalen Sound of Music. Syrran böjde sig ner till handväskan för att ta upp snuvsavetter till när hon skulle börja gråta. När tre toner spelats och hon reste sig upp var mitt ansikte redan blött...Jodå! Jag gråter vid upplevelser av musik, konst, film, böcker ja det mesta. Och blir jag väldigt glad...självklart jag gråter så mascaran kletar och jag ser ut som en skräckfilm. Som igår till exempel. Jag skulle bara betala en räkning till vår semester. Min man och dotter såg på bolibompa och jag kom ut till dem mascarakletig och storgråtande. - Vad har hänt? utropade min man och min dotter kom springande och gav mig en kram. - Jag är jättejätteglad! svarade jag. De gjorde ingen stor affär av det, eftersom de känner mig, utan kramade mig bara tills jag kunde berätta.
Vad som gjorde mig glad? Att en vän ska gifta sig i slutet av sommaren och att trots vi inte setts på länge eller hörts per telefon så är jag bjuden. Hurra! Det är härligt att få vara en vän fastän man inte finns i den närmaste omgivningen längre. Sådant gör mig tacksam och oerhört glad och lycklig...och gråtande.
Däremot gråter jag sällan av smärta. Kanske för att jag lever med det varje dag och det skulle bli utmattande :) Och händer det något riktigt hemskt och tråkigt, som att någon i omgivningen dör - då torkar mina tårflöden helt. Visst är det konstigt och jag förstår det inte själv. Som om det är för mycket sorg för att kunna släppas ut i tårar? Eller att man behöver en annan anledning för att kunna släppa ut sorgen. Eller som jag skrev i en krönika en gång - att min sorg alltid verkar komma efter "bäst-före-datum" när man förväntas ha kommit över sin sorg.
Det är svårt att förstå andra och det är svårt att förstå sig själv....men numera försöker jag inte förstå vad som händer. Jag bara accepterar att jag stundtals är en fontän.
När jag fyllde 30 fick jag i present av min syster en tur till Stockholm och se musikalen Sound of Music. Syrran böjde sig ner till handväskan för att ta upp snuvsavetter till när hon skulle börja gråta. När tre toner spelats och hon reste sig upp var mitt ansikte redan blött...Jodå! Jag gråter vid upplevelser av musik, konst, film, böcker ja det mesta. Och blir jag väldigt glad...självklart jag gråter så mascaran kletar och jag ser ut som en skräckfilm. Som igår till exempel. Jag skulle bara betala en räkning till vår semester. Min man och dotter såg på bolibompa och jag kom ut till dem mascarakletig och storgråtande. - Vad har hänt? utropade min man och min dotter kom springande och gav mig en kram. - Jag är jättejätteglad! svarade jag. De gjorde ingen stor affär av det, eftersom de känner mig, utan kramade mig bara tills jag kunde berätta.
Vad som gjorde mig glad? Att en vän ska gifta sig i slutet av sommaren och att trots vi inte setts på länge eller hörts per telefon så är jag bjuden. Hurra! Det är härligt att få vara en vän fastän man inte finns i den närmaste omgivningen längre. Sådant gör mig tacksam och oerhört glad och lycklig...och gråtande.
Däremot gråter jag sällan av smärta. Kanske för att jag lever med det varje dag och det skulle bli utmattande :) Och händer det något riktigt hemskt och tråkigt, som att någon i omgivningen dör - då torkar mina tårflöden helt. Visst är det konstigt och jag förstår det inte själv. Som om det är för mycket sorg för att kunna släppas ut i tårar? Eller att man behöver en annan anledning för att kunna släppa ut sorgen. Eller som jag skrev i en krönika en gång - att min sorg alltid verkar komma efter "bäst-före-datum" när man förväntas ha kommit över sin sorg.
Det är svårt att förstå andra och det är svårt att förstå sig själv....men numera försöker jag inte förstå vad som händer. Jag bara accepterar att jag stundtals är en fontän.
onsdag 23 maj 2007
Så mycket mer att upptäcka
Nu är äntligen vår Sverigesemester klar och bokad. Men ändå.... jag längtar ut i världen och det finns så mycket mer att uppleva och se. Närmare bestämt 86% enligt den här testen.... Fast bara för att man varit i ett land så har man ju inte sett ALLT!
När vi var på en resa träffade vi ett amerikanskt par med kinesist ursprung. De hade
rest genom Europa på 14 dagar. I princip hade de blivit väckta när ledaren skrek
"We´re crossing the border to....". Mycket de såg.... Jag frågade henne vad hon sett i Sverige och hon skrattade bara...
En sådan semester vill jag INTE ha. Men några turer ut i världen vore fint. Inser att jag är helt obevandrad på Asien, Afrika och en massa härliga öar. Fiji vore nåt! Fast nu blir det Gotland i år och det är helt okej :)
När vi var på en resa träffade vi ett amerikanskt par med kinesist ursprung. De hade
rest genom Europa på 14 dagar. I princip hade de blivit väckta när ledaren skrek
"We´re crossing the border to....". Mycket de såg.... Jag frågade henne vad hon sett i Sverige och hon skrattade bara...
En sådan semester vill jag INTE ha. Men några turer ut i världen vore fint. Inser att jag är helt obevandrad på Asien, Afrika och en massa härliga öar. Fiji vore nåt! Fast nu blir det Gotland i år och det är helt okej :)
måndag 21 maj 2007
Adjööööö Albin!
....sa hon med tårfyllda ögon när hon vinkade med sin vita näsduk från trappan. Vi ses kanske igen...lev väl!....
Nej inte riktigt så gick det till. Vi badade sköldisen och gjorde rent bur och sånt. Dottern var nedstämd att Albin skulle åka hem igen och mungiporna pekade nedåt. Jag försökte förklara att vi kan låna honom igen och att när hon blir större kan vi diskutera ett inköp av sköldpadda. I nuläget är det ju jag som tar hand om honom. Förståelsen från min dotter var mikroskopisk. Mhmmm... fick jag till svar.
Men så tappade hon sin älskade rosa plånbok rakt ner i Albins badvatten....prexis när han hade bajsat också!!! Det tyckte hon var superduperäckligt och sedan var det inga problem att skiljas från Albin :)
Ägarinnan och familj fikade här en stund och jag blev lite glad när hon sa att om hon nån gång skulle sälja kunde hon tänka sig göra det till oss för han verkar haft det så bra här! Tja, faktum är att jag brytt mig väldans om den lilla reptilen, vem kunde trott det? Tja, det kan nog hända att han kommer hit på semester ibland men just nu är läget - Albin has left the building!
Nej inte riktigt så gick det till. Vi badade sköldisen och gjorde rent bur och sånt. Dottern var nedstämd att Albin skulle åka hem igen och mungiporna pekade nedåt. Jag försökte förklara att vi kan låna honom igen och att när hon blir större kan vi diskutera ett inköp av sköldpadda. I nuläget är det ju jag som tar hand om honom. Förståelsen från min dotter var mikroskopisk. Mhmmm... fick jag till svar.
Men så tappade hon sin älskade rosa plånbok rakt ner i Albins badvatten....prexis när han hade bajsat också!!! Det tyckte hon var superduperäckligt och sedan var det inga problem att skiljas från Albin :)
Ägarinnan och familj fikade här en stund och jag blev lite glad när hon sa att om hon nån gång skulle sälja kunde hon tänka sig göra det till oss för han verkar haft det så bra här! Tja, faktum är att jag brytt mig väldans om den lilla reptilen, vem kunde trott det? Tja, det kan nog hända att han kommer hit på semester ibland men just nu är läget - Albin has left the building!
söndag 20 maj 2007
Fuskbloggare
...är jag nog, som skriver lite nu och då. Hade ingen lust att skriva när det enda jag ville skriva var bläää bläää och bläää. Det verkar ju väldans givande att läsa för någon annan :)
Nu känns det som om livet rättar till sig igen efter en knögglig passage. Min goa mamma har dessutom köpt boken om Svitjod. Hurra! Ska bli kul att läsa den...bara jag blir klar med de tre andra som ligger på mitt nattduksbord. Varför heter det så ....nattduksbord...ett bord för en särskild nattduk. Eller ett bord att duka på mitt i natten...hmmm så det är på det man borde ätit alla nattmackor eller vickningar efter krogen...Nån som vet?
Efter en stormig helg verkar solen vara på väg både utomhus och inomhus.
Godkväller!
Nu känns det som om livet rättar till sig igen efter en knögglig passage. Min goa mamma har dessutom köpt boken om Svitjod. Hurra! Ska bli kul att läsa den...bara jag blir klar med de tre andra som ligger på mitt nattduksbord. Varför heter det så ....nattduksbord...ett bord för en särskild nattduk. Eller ett bord att duka på mitt i natten...hmmm så det är på det man borde ätit alla nattmackor eller vickningar efter krogen...Nån som vet?
Efter en stormig helg verkar solen vara på väg både utomhus och inomhus.
Godkväller!
onsdag 16 maj 2007
En dag att sudda ur minnet
Idag var ingen bra dag.
Säkert bättre imorrn.
En dikt blev det i alla fall...
Väggar av glas
Säkert bättre imorrn.
En dikt blev det i alla fall...
Väggar av glas
här sitter jag
mellan väggar av glas
därute är ni
ser inte mig
släpp ut mig
skriker jag
rösten spräcks
ingen hör mig
ni jobbar och leker
jag kommer inte ut
världen så nära
ändå onåbar
stångar min panna
dunsar mot väggen
klöser mina naglar
ritschar mot glaset
ingen hör
ingen ser
jag lägger mig ner
tittar drömmande ut
måndag 14 maj 2007
Goda vänner dyker upp......
.....lite varstans och ibland i ens drömmar. Inatt drömde jag att en god vän äntligen kom på besök. Hon ville prompt gå till vårt bibliotek...konstigt. Sedan tappade jag bort henne därinne, men hörde hennes arga röst. Där satt hon i en sån där vagn som bibliotikarierna har och kör böcker i. Med böcker runt ben och rumpa och benen hopvikta mot kroppen viftade hon arg med armarna och skrek något om - Försäkringskassans idiotiska j-a regler! Bibliotikarien svarade: - Passa dig du annars så anmäler jag det du sagt till F-kassan och så får du inga pengar!
Efter att de åkt slalom med kundvagnen några vändor så klev hon äntligen ur. Då var hon och bibliotikarien bästisar. Jag blev sotis.... Till slut skulle vi gå hem till mig, men när vi kom hem till vår gata så gapade ett stort hål där vårt hus stod. Iiiiiih! Då vaknade jag febersvettig med min dotter sovandes på min mage.
Kan det vara så att jag läst för mycket av Metterillions husproblem? Känner verkligen med henne och det kom in i drömmarnas land.
I verkligheten.....regn, regn, regn. Tråkig dag när jag bara varit sjuk och vädret dåligt. Fast heltråkigt blir det ju aldrig när dottern är hemma förståss. Hon ryckte ett hårstrå från mitt huvud viftade det runt mig och utstötte konstiga ord typ : - GRdsaala brsadlamapanakang! Och sen såg hon helnöjd ut. - Vad gjorde du? frågade jag. - Trollade dig frisk förståss! sa hon förvånat, som om jag var helknäpp som inte fattat läget....
Har just läst ut en Harlan Coben-deckare. Konstigt har gillat alla jag läst utom den här, kan det vara för att jag är sjuk och gnällig? Vem vet..får väl läsa om den om några år!
Nu hägrar boken om Svitjod som ligger på bibblan och väntar på mig. Kanske jag kan lura mannen att åka dit ikväll. Om jag tittar snällt och blinkar förförsikt med ögonen.....Näääe då skulle han bara försöka pilla ut skräpet och undra vad det var för fel. Kanske jag ska göra nån god mat....eller beställa. Hm...svåra tuffa beslut att fatta idag.
Jo, en sak har faktiskt hänt idag. Är nöjd med mig själv. Jag har skrivit ner en del uttryck och roliga ord som jag tänkt ut. Sen har jag klippt dem till lappar och lagt i en inspirationslåda. Smart va? Fick tipset av en vän. Så nu kommer jag alldeles säkert att spotta ur mig massor med krönikor, noveller och kanske kanske en liten roman? Drömma får man även i vaket tillstånd. Tur det!
Efter att de åkt slalom med kundvagnen några vändor så klev hon äntligen ur. Då var hon och bibliotikarien bästisar. Jag blev sotis.... Till slut skulle vi gå hem till mig, men när vi kom hem till vår gata så gapade ett stort hål där vårt hus stod. Iiiiiih! Då vaknade jag febersvettig med min dotter sovandes på min mage.
Kan det vara så att jag läst för mycket av Metterillions husproblem? Känner verkligen med henne och det kom in i drömmarnas land.
I verkligheten.....regn, regn, regn. Tråkig dag när jag bara varit sjuk och vädret dåligt. Fast heltråkigt blir det ju aldrig när dottern är hemma förståss. Hon ryckte ett hårstrå från mitt huvud viftade det runt mig och utstötte konstiga ord typ : - GRdsaala brsadlamapanakang! Och sen såg hon helnöjd ut. - Vad gjorde du? frågade jag. - Trollade dig frisk förståss! sa hon förvånat, som om jag var helknäpp som inte fattat läget....
Har just läst ut en Harlan Coben-deckare. Konstigt har gillat alla jag läst utom den här, kan det vara för att jag är sjuk och gnällig? Vem vet..får väl läsa om den om några år!
Nu hägrar boken om Svitjod som ligger på bibblan och väntar på mig. Kanske jag kan lura mannen att åka dit ikväll. Om jag tittar snällt och blinkar förförsikt med ögonen.....Näääe då skulle han bara försöka pilla ut skräpet och undra vad det var för fel. Kanske jag ska göra nån god mat....eller beställa. Hm...svåra tuffa beslut att fatta idag.
Jo, en sak har faktiskt hänt idag. Är nöjd med mig själv. Jag har skrivit ner en del uttryck och roliga ord som jag tänkt ut. Sen har jag klippt dem till lappar och lagt i en inspirationslåda. Smart va? Fick tipset av en vän. Så nu kommer jag alldeles säkert att spotta ur mig massor med krönikor, noveller och kanske kanske en liten roman? Drömma får man även i vaket tillstånd. Tur det!
söndag 13 maj 2007
Jag drömde.....
....att jag vann en skrivartävling. Det var hur underbart och lyckligt som helst. Men så tyckte de att jag var för vanlig och inte gjorde mig på bild. Så därför fick jag läsa upp min text i tv och en annan kvinna, vacker förståss, satt och mimade till texten. Dessutom fick hon en mycket intressantare profil. Hennes personliga historia var dubbelt så intressant som det skrivna bidraget. Lycka och olycka på en gång med andra ord. Påminde litegrann om en gammal film med Fred Astaire. När en stumfilmsaktris ska vara med i ljudfilm och låter förskräckligt. Då får en annan tjej (brunett) sjunga bakom scenen och den platinablonda aktrisen mimar. Min mimare hade eldrött hår och gröna ögon och var en slående skönhet....förståss!
I verkligheten? Jo i verkligheten har jag skrivit ett bidrag till SVTs skrivartävling. Det är första gången jag skickar något till en skrivartävling. Givetvis blev det kaos innan brevet skulle på låddan. Helt plötsligt försvann dokumentet in i nåt skrymsle. Vi letade och letade och till slut dök dokumentet upp igen. Puh! Då upptäckte jag att word gjort små slumpvisa ändringar av talstreck och annat. Bara att ändra. Det var ju nema problema. Men nu skulle dokumentet skrivas ut igen och det ville inte skrivaren. Papperet fastnade och texten blev klibbig och oläslig. Snabbt sätta igång vår andra skrivare. (Tur den finns.) Där gick det geschvint och nu trodde jag alla problem var över. Men nej.... den ville såklart inte skriva ut anmälningsblanketten och strulade. Tillbaks till skrivare numero uno. Den ville skriva ut. Hurra.... Nu skulle jag fylla i anmälningsblanketten och var så tiltad i skallen efter allt som hänt att jag skrev fel....på mitt namn.... va? Lite tvångsmässigt kanske?
Till slut fanns mitt bidrag+anmälan i ett kuvert. Jag vägde och satte på porto och min man åkte och postade innan lådan tömte... Nu sitter jag förståss och undrar - skrev jag rätt adress? Kommer posten slarva bort mitt bidrag?
Undrar om det här med skrivartävlingar verkligen är något för mig. Glömde förresten att det tog längre tid för mig att fylla tre rader med en beskrivning om mig själv än vad det gjorde att hitta på storyn....
Har fått ok på att låna Albin ännu en vecka. Min dotter blev så glad när jag berättade det imorse. Hon bara log och kramade mig hårt, hårt...ojoj...hur ska det bli när vi verkligen lämnar tillbaks Albin. Hon har frågat flera gånger om ägaren verkligen vill ha tillbaks den. Jag som i min enfald trodde att jag skulle minska på djurlängtan inte öka den. Tänkte att hon skulle se hur mycket jobb det är med att ha ett djur...Dumt! Hon är ju så liten så det är ju jag som gör allt...fniss...Hur var det nu, binda ris för egen rygg?
Jaja, jag tycker att det har varit/är roligt med Albin. Han tillför något nytt i vårt liv men när man ska ut och resa blir det ju klart ett problem.
Idag har han badat, men jag har inte vägt honom. Fick tipset av ägarinnan att lägga honom upp och ner. Men jag vet inte..jag klarade inte det. Kände mig elak...Nästa gång vi badar honom får min man göra det, nåt ska jag väl ha honom till också :)
Tack för idag, slut för idag!
I verkligheten? Jo i verkligheten har jag skrivit ett bidrag till SVTs skrivartävling. Det är första gången jag skickar något till en skrivartävling. Givetvis blev det kaos innan brevet skulle på låddan. Helt plötsligt försvann dokumentet in i nåt skrymsle. Vi letade och letade och till slut dök dokumentet upp igen. Puh! Då upptäckte jag att word gjort små slumpvisa ändringar av talstreck och annat. Bara att ändra. Det var ju nema problema. Men nu skulle dokumentet skrivas ut igen och det ville inte skrivaren. Papperet fastnade och texten blev klibbig och oläslig. Snabbt sätta igång vår andra skrivare. (Tur den finns.) Där gick det geschvint och nu trodde jag alla problem var över. Men nej.... den ville såklart inte skriva ut anmälningsblanketten och strulade. Tillbaks till skrivare numero uno. Den ville skriva ut. Hurra.... Nu skulle jag fylla i anmälningsblanketten och var så tiltad i skallen efter allt som hänt att jag skrev fel....på mitt namn.... va? Lite tvångsmässigt kanske?
Till slut fanns mitt bidrag+anmälan i ett kuvert. Jag vägde och satte på porto och min man åkte och postade innan lådan tömte... Nu sitter jag förståss och undrar - skrev jag rätt adress? Kommer posten slarva bort mitt bidrag?
Undrar om det här med skrivartävlingar verkligen är något för mig. Glömde förresten att det tog längre tid för mig att fylla tre rader med en beskrivning om mig själv än vad det gjorde att hitta på storyn....
Har fått ok på att låna Albin ännu en vecka. Min dotter blev så glad när jag berättade det imorse. Hon bara log och kramade mig hårt, hårt...ojoj...hur ska det bli när vi verkligen lämnar tillbaks Albin. Hon har frågat flera gånger om ägaren verkligen vill ha tillbaks den. Jag som i min enfald trodde att jag skulle minska på djurlängtan inte öka den. Tänkte att hon skulle se hur mycket jobb det är med att ha ett djur...Dumt! Hon är ju så liten så det är ju jag som gör allt...fniss...Hur var det nu, binda ris för egen rygg?
Jaja, jag tycker att det har varit/är roligt med Albin. Han tillför något nytt i vårt liv men när man ska ut och resa blir det ju klart ett problem.
Idag har han badat, men jag har inte vägt honom. Fick tipset av ägarinnan att lägga honom upp och ner. Men jag vet inte..jag klarade inte det. Kände mig elak...Nästa gång vi badar honom får min man göra det, nåt ska jag väl ha honom till också :)
Tack för idag, slut för idag!
fredag 11 maj 2007
En stumfilm med ljud....
Idag har jag kommit på vad jag lever i....en stumfilm med ljud. Vi har två skådespelare från 1930-talet som med yviga gester visar vad som är på gång. Ack o ve...handen på pannan och förtvivlad blick. Den enda skillnaden är att vi kan lägga till ljud till scenen och låta den yngsta skådespelaren utropa - Ååååååå nej! Mammmaaaaaaaaa.... Eller den äldre manliga skådespelaren som sitter med huvudet i händerna och mumlar...ojojojojoj...Ja, nu vet ni hur det funkar med en stumfilm med ljud :)
Fast lite glad är jag allt idag trots dunderförkylning som inte ger sig. Vi har äntligen bokat boende i sommar....inte blir det lika exotiskt som för cosmoskatten...men tror det blir härligt!
Här ska vi bo i en vecka. Hurra! Nu fattas bara boende i 3 dagar...sen är semestern nästan färdigbokad.
Fast lite glad är jag allt idag trots dunderförkylning som inte ger sig. Vi har äntligen bokat boende i sommar....inte blir det lika exotiskt som för cosmoskatten...men tror det blir härligt!
Här ska vi bo i en vecka. Hurra! Nu fattas bara boende i 3 dagar...sen är semestern nästan färdigbokad.
torsdag 10 maj 2007
Ja må jag leva! Hurra!
När jag skulle skicka räkning för senaste krönikan insåg jag att jag har jubileum. Nu har 25 av mina krönikor blivit publicerade. Känns lite kul faktiskt :)
Annars....bara Albin är frisk hemma hos oss. Han fick bada igår och jag försökte väga honom efter badet. Det visade sig vara jättesvårt. Han verkar ha likadan syn på vågar som jag. Vår våg är dammig eftersom vi aldrig använder den. Albin kastade sig av den så fort han kom dit. Så hans vikt liksom min verkar förbli hemlig.
Egentligen börjar det bli dags att skriva en ny krönika och kanske även få till ett eventuellt bidrag till en skrivartävling...men så hamnade jag här. Samma flyktmentalitet som till vågen tror jag. Jag har redan erkänt det - jag är en skjuta-uppare. Just nu känns det mer lockande att spana på Albin som försöker lyfta en stock i terrariet. Oj, han kunde!
Visst har jag ett oerhört spännande liv. Bäst jag slutar skriva innan du som läser har somnat och tryckt ner alla tangenter på datorn. Vill inte orsaka datorkaos för någon.
Ha det gött!
Annars....bara Albin är frisk hemma hos oss. Han fick bada igår och jag försökte väga honom efter badet. Det visade sig vara jättesvårt. Han verkar ha likadan syn på vågar som jag. Vår våg är dammig eftersom vi aldrig använder den. Albin kastade sig av den så fort han kom dit. Så hans vikt liksom min verkar förbli hemlig.
Egentligen börjar det bli dags att skriva en ny krönika och kanske även få till ett eventuellt bidrag till en skrivartävling...men så hamnade jag här. Samma flyktmentalitet som till vågen tror jag. Jag har redan erkänt det - jag är en skjuta-uppare. Just nu känns det mer lockande att spana på Albin som försöker lyfta en stock i terrariet. Oj, han kunde!
Visst har jag ett oerhört spännande liv. Bäst jag slutar skriva innan du som läser har somnat och tryckt ner alla tangenter på datorn. Vill inte orsaka datorkaos för någon.
Ha det gött!
onsdag 9 maj 2007
Måste man välja.....
Läste just på en väns blogg om att välja....ibland är det jobbigt att välja om man ska vara glad eller arg också.... Idag t.ex mår jag och lillan jättedåligt och vi måste nog till en doktor imorrn. Får man ändå tycka att det är rätt mysigt att vara hemma med en liten sjukling? Fast man mår pest själv också....
Och så kom min krönika i tidningen. Eftersom jag är stående krönikör ska jag bli publicerad var 5e vecka, sa vi från början. Men det har blivit var 3e vecka. Och nu blev det 3 veckor på raken. Då ska man väl bli jätteglad? Det blev jag, men sur att rubriken var ändrad... Vaddå..."Varför är så många allergiker?" Det är väl ingen kul rubrik....:( så nu är jag sur, glad, sjuk och nöjd på en gång...går det? Näe...blev mest trött förståss...
Fast jag är rätt glad på Ina som fick mig att skriva en blogg. Det var ju tänkt att bara bli för mina krönikor. Men jag kan inte låta bli att skriva av mig lite annat. Jag som aldrig varit någon dagboksskrivare... Nu måste jag gå in och glutta om någon kommenterat. Eller hur sidan egentligen ser ut... Har ändrat mall 3 gånger redan. Fånigt va? Bara för att det var kul! Har nog saknat att hålla på med hemsidor och programmering och sånt fast jag inte visste det. Det här är ju en mycket enkel och snabb variant.
När jag gjorde bloggen trodde jag nog att det skulle bli mest för de som vill läsa krönikan men som inte får tidningen. Men jag fick en bonus! En vän som jag inte haft kontakt med på länge kommenterade bloggen. Jag blev jätteglad! Kanske kan man knyta kontakt igen med distans-vänner?
För där är också ett eländigt val.... Hur ska man välja med sin tid? När man har vänner i flera städer som man vill behålla och samtidigt vill skapa sig ett liv i sin "nya stad". Måste man välja då? Som vanligt vill jag ha både och!
Men du, tant bruun, om du förstår att jag skriver om dig så har jag inte valt bort dig. Det låter fånigt, men jag tänker ofta på dig och hur du och sambon har det. Jag blev jätteglad när ni kom på mitt lugna kalas förra våren. Vi har pratat flera gånger om att åka och hälsa på. Men så blir vi alltid sjuka och det känns knepigt att planera och sen boka av. Då är jag rädd att folk tror att jag inte VILL fast jag ju VILL så gärna så det bubblar i mig. Kanske kan det bli av med ett besök i sommar. Vad tror du?
Nu sitter jag och undrar om det finns regler för bloggare. Får man rikta sin blogg till en annan bloggare? hmmmmm....många filosofiska frågor när man har feber. Vad klok och djup man blir!
Bäst jag slutar, innan nån anmäler min blogg som skadlig :)
Kram alla nya och gamla goda vänner!
Och så kom min krönika i tidningen. Eftersom jag är stående krönikör ska jag bli publicerad var 5e vecka, sa vi från början. Men det har blivit var 3e vecka. Och nu blev det 3 veckor på raken. Då ska man väl bli jätteglad? Det blev jag, men sur att rubriken var ändrad... Vaddå..."Varför är så många allergiker?" Det är väl ingen kul rubrik....:( så nu är jag sur, glad, sjuk och nöjd på en gång...går det? Näe...blev mest trött förståss...
Fast jag är rätt glad på Ina som fick mig att skriva en blogg. Det var ju tänkt att bara bli för mina krönikor. Men jag kan inte låta bli att skriva av mig lite annat. Jag som aldrig varit någon dagboksskrivare... Nu måste jag gå in och glutta om någon kommenterat. Eller hur sidan egentligen ser ut... Har ändrat mall 3 gånger redan. Fånigt va? Bara för att det var kul! Har nog saknat att hålla på med hemsidor och programmering och sånt fast jag inte visste det. Det här är ju en mycket enkel och snabb variant.
När jag gjorde bloggen trodde jag nog att det skulle bli mest för de som vill läsa krönikan men som inte får tidningen. Men jag fick en bonus! En vän som jag inte haft kontakt med på länge kommenterade bloggen. Jag blev jätteglad! Kanske kan man knyta kontakt igen med distans-vänner?
För där är också ett eländigt val.... Hur ska man välja med sin tid? När man har vänner i flera städer som man vill behålla och samtidigt vill skapa sig ett liv i sin "nya stad". Måste man välja då? Som vanligt vill jag ha både och!
Men du, tant bruun, om du förstår att jag skriver om dig så har jag inte valt bort dig. Det låter fånigt, men jag tänker ofta på dig och hur du och sambon har det. Jag blev jätteglad när ni kom på mitt lugna kalas förra våren. Vi har pratat flera gånger om att åka och hälsa på. Men så blir vi alltid sjuka och det känns knepigt att planera och sen boka av. Då är jag rädd att folk tror att jag inte VILL fast jag ju VILL så gärna så det bubblar i mig. Kanske kan det bli av med ett besök i sommar. Vad tror du?
Nu sitter jag och undrar om det finns regler för bloggare. Får man rikta sin blogg till en annan bloggare? hmmmmm....många filosofiska frågor när man har feber. Vad klok och djup man blir!
Bäst jag slutar, innan nån anmäler min blogg som skadlig :)
Kram alla nya och gamla goda vänner!
Veckans krönika
Nu är våren här, hurra! Atjo och prosit!
Kvällarna blir ljusare och dagarna längre. Solens strålar värmer inte bara upp våra trädgårdar utan även våra kroppar och sinnen. Vi tittar glatt efter snödroppar, tussilago och färgglada krokus. Fåglarna sjunger hela dagarna och allt knoppas och blommar. Många människor blir gladare och piggare när våren kommer.
För en del av oss är det inte helt okomplicerat. Med våren kommer pollen och allergierna frodas i takt med blommorna. I ett björkhänge finns ca 5 miljoner pollen som inte syns, men för en allergiker är de klart kännbara. När jag var liten trodde jag att det bara var jag och min syster som var allergiska. Hela vårarna gick jag halvsovande med symptom som påminde om bakfylla och försökte låtsas som ingenting. På barnkalas vågade jag aldrig fråga om det var nötter i tårtan utan tackade bara blygt nej. Det var viktigare att inte utmärka sig eller vara till besvär. Sanningen är att 1/5 av alla barn har födoämneskänslighet, dvs tål inte viss mat. Och 1/3 av Sveriges befolkning är allergiker.
Alltfler av oss blir allergiska och överkänsliga. Vad beror det på? Ett tag spekulerade forskare om att vi blivit FÖR renliga. En annan teori var att skälet är för mycket stillasittande och snabbmat. Ytterligare en teori är att det beror på alla luftföroreningar. Det enda forskningen lyckats bevisa är att det inte är sant att skälet är för stort intag av antibiotika. Bevisat är också att det finns en ärftlighetsfaktor. Det finns många teorier, men inga självklara svar.
Det finns människor som pratar om att förr fanns inga allergier, men hur vet man det? De som hade starka allergier överlevde kanske inte. Dessutom kanske det klassades som lungbesvär? Ett exempel i nutid är att det vi kallar astma kallas i östblocket kronisk bronkit. Det vi kallar allergi idag kanske kallades något annat förr?
Det finns också de som kallar allergier för ett välfärdsproblem. Hur förklarar man då att allergier ökat starkt i Afrika, Asien och Latinamerika? Och hur förklarar man att även djur kan bli allergiska?
Vad är egentligen allergi? Ordet är grekiska och betyder förändrat reaktionssätt och innebär att kroppens immunförsvar ”överreagerar” mot vissa ämnen. En del människor får problem med ögon och näsa, andra får eksem och hudproblem och vissa får problem med andningen-astma. Det kan vara svårt att avlägsna ämnen man blir allergisk mot eftersom de ofta är luftburna.
En gång hörde jag en mamma säga att det var tur att hennes barn ”bara” hade astma och ingen farlig sjukdom. Allergier och astma är en folksjukdom som både är farlig och kan vara dödlig. Får du en allergisk chock så reagerar hela kroppen snabbt och fort. Hals och ansikte svullnar upp. Det kliar som tusen myggbett och man får svårt att andas. Man kan snabbt bli medvetslös. Ser du någon i din närhet få en allergisk chock så gäller det att fort få medicin och komma till sjukhus för annars kan man dö.
Det förvånar mig inte antalet allergiker ökar eller att forskningen går bet på varför. Däremot är det konstigt att trots att vi är så många är det fortfarande svårt för omgivningen att förstå. Många tror att man som allergiker överdriver eller helt enkelt inte tycker om viss mat. Andra visar sin okunskap med frågor som – Hur kan du vara allergisk för min hund, han är ju så liten? Nu ska jag gå ut och njuta av vårens alla färger – atjo prosit på er!
tisdag 8 maj 2007
Upp och ner samt lite blues
En härlig helg har vi haft. Med mycket sol, skratt och prat med östgötavänner. Vi hann med en heldag på zoo. Emily förvånade stort med att glatt hoppa upp i Fantomens knä....två gånger. Vi var även vid äventyrsgolfen och givetvis provade vi lite fika och glass. Härligt var det också här i trädgården där vi grillade. Albin fick en liten bur att vara utomhus i. Han blev väldigt aktiv och smaskade i sig ett antal maskrosor. Barnen satt länge och tittade på honom.
Natten till måndag ockuperade Albin mina drömmar igen. Den här gången sträckte han på sig och bankade på burväggarna ordentligt. När jag tittade i terrariet låg hans skal i vattnet och albin själv var en jättestor boaorm som höll på att spränga sönder buren. Är det någon som vill byta drömmar med mig så går det väldigt bra. Jag tassade upp mitt i natten och kollade...han var fortfarande en sköldpadda, puh. Eller kanske jag skulle skriva av mig mina mardrömmar och se om någon vill köpa såna hemska historier :)
Nu har vi sjukstuga härhemma. Det hostas och snörvlas i alla vrår. Bara Albin som verkar frisk.
Borde försöka skriva på mitt novellslut...men det verkar aldrig som om inspirationen kommer....nu kanske...nej...nu...nej...loggar nog ut och lägger mig ett tag.
Slut för idag, tack för idag!
Natten till måndag ockuperade Albin mina drömmar igen. Den här gången sträckte han på sig och bankade på burväggarna ordentligt. När jag tittade i terrariet låg hans skal i vattnet och albin själv var en jättestor boaorm som höll på att spränga sönder buren. Är det någon som vill byta drömmar med mig så går det väldigt bra. Jag tassade upp mitt i natten och kollade...han var fortfarande en sköldpadda, puh. Eller kanske jag skulle skriva av mig mina mardrömmar och se om någon vill köpa såna hemska historier :)
Nu har vi sjukstuga härhemma. Det hostas och snörvlas i alla vrår. Bara Albin som verkar frisk.
Borde försöka skriva på mitt novellslut...men det verkar aldrig som om inspirationen kommer....nu kanske...nej...nu...nej...loggar nog ut och lägger mig ett tag.
Slut för idag, tack för idag!
torsdag 3 maj 2007
Inget blir som man tänkt sig
Igår var en fullmatad dag med jobb hemma, barnsång med Emily och sen bokcirkel. Idag hade jag tänkt skriva lite av allt det som lagrats inne i skallen, men det blir sällan som man tänkt sig. Vaknade av dundermigrän så det var bara att gilla läget och hålla sig lugn. Sen när Emily kom hem tänkte jag att hon kunde gunga och jag skriva. Men då knackade det på dörren och vi fick besök. Roligt förståss och helt oväntat. Vi träffade nämligen en liten tjej igår utanför kyrkan och idag kom hon och knackade på och ville leka. Roligt och ovant för oss som har trevliga grannar men med barnbarn i samma ålder som Emily.
Skulle hämta Sméjournalen i kiosken och fick höra att det inte skulle komma fler nummer dit och att den skulle läggas ner. Va? Jag blev helchockad och smsade snabbt min redaktör. Men nejdå det var inte alls så, bara annonstorget som de slutar med. Hade varit trist att inte ha en legitim anledning till att skriva av sig...fast nu har jag ju min blogg också...
Albin har hållt mig sysselsatt också. Vi har lånat en sköldpadda som bor i Emilys rum. Han heter Albin och gillar att krafsa mot burväggen. Mina drömmar har helt plötsligt fyllts av hastigt växande sköldpaddor som knappt får plats i min dotters rum. Kan ha att göra med att vi läste om elefantsköldpaddor innan vi somnade. De kan bli 1 meter höga och 1,20 m långa!!! Hjälp! En sån vill jag inte ta hand om :)
Emily är eld och lågor över Albin och kan stå och titta på honom i evigheter. Igår fick han bada och springa runt lite på golvet en stund. Får se vad vi kan roa honom med idag.
Nu är det dags för högkulinarisk middag - fiskpinnar.
Ha det!
Skulle hämta Sméjournalen i kiosken och fick höra att det inte skulle komma fler nummer dit och att den skulle läggas ner. Va? Jag blev helchockad och smsade snabbt min redaktör. Men nejdå det var inte alls så, bara annonstorget som de slutar med. Hade varit trist att inte ha en legitim anledning till att skriva av sig...fast nu har jag ju min blogg också...
Albin har hållt mig sysselsatt också. Vi har lånat en sköldpadda som bor i Emilys rum. Han heter Albin och gillar att krafsa mot burväggen. Mina drömmar har helt plötsligt fyllts av hastigt växande sköldpaddor som knappt får plats i min dotters rum. Kan ha att göra med att vi läste om elefantsköldpaddor innan vi somnade. De kan bli 1 meter höga och 1,20 m långa!!! Hjälp! En sån vill jag inte ta hand om :)
Emily är eld och lågor över Albin och kan stå och titta på honom i evigheter. Igår fick han bada och springa runt lite på golvet en stund. Får se vad vi kan roa honom med idag.
Nu är det dags för högkulinarisk middag - fiskpinnar.
Ha det!
onsdag 2 maj 2007
Veckans krönika
Har fått frågan om var mina krönikor finns att läsa. Lägger in den som publicerades denna vecka. Passar eftersom jag just kommit hem ifrån bokcirkeln. Där jag givetvis pratat, fikat och skrattat. Det ger en krydda till mitt liv att träffa de här tjejerna en gång i månaden. Det är härligt att få skratta och få en energikick i vardagen.
Här kommer krönikan
Här kommer krönikan
Ett skratt förlänger livet, eller?
Vi satt ett gäng tjejer runt ett fikabord och pratade. Plötsligt bröt vi ut i ett sånt där härligt skratt som känns ända från tårna. Efteråt mailade en av tjejerna att våra ”träffar” är en energipåfyllare. Och så ÄR det verkligen. Kan det vara så att skratt påverkar både vår kropp och vårt psyke? Vad är egentligen ett skratt?
I uppslagsverket står det ”Skratt - en fysiologisk process hos människor som kännetecknas av en rad hastiga in- och utandningar tillsammans med rytmiskt växelvis spända och avslappnade stämband, som tillsammans ger upphov till ett karakteristiskt ljud.” Det låter torrt och jag undrar fortfarande vad som händer i kroppen? Jo, blodcirkulationen ökar, blodtrycket sjunker, vi får mer syre till hjärnan, produktionen av endorfiner och må-bra-hormoner ökar och vårt immunförsvar påverkas positivt. Betyder det att man kan skratta sig frisk?
Jag söker på Internet och hittar uppgifter om journalisten Norman Cousins. Han blev berömd när han skrattade sig frisk från den svåra, förlamande ryggradssjukdomen Bechterews. Han struntade i de dåliga prognoser han fick och jobbade aktivt för att hålla uppe sitt humör. Det gjorde han genom att se roliga filmer och läsa roliga böcker. År 1979 gav han ut sin bok ”Att besegra sin sjukdom”. I boken berättar han att 10 minuters skratt kunde ge honom 2 timmars smärtfrihet.
En läkare som gått i täten för humor som medicin och läkning är Patch Adams. (Hans liv blev till film 1998 med Robin Williams i huvudrollen.) Hunter "Patch" Adams, skrev in sig själv på ett psyksjukhus efter ett självmordsförsök. När han var inlagd upptäckte han att han mådde bättre av att hjälpa andra. Två år senare började han studera till läkare i Virginia och var den äldsta förstaårseleven. Han ansåg att skolan lärde ut en felaktig syn. Han menade att man inte bara kunde se till patientens symptom utan även till livsstil och omgivning. Adams hade en bergfast tro på att bota patienter med hjälp av empati, humor och skratt. Därför startade han och några vänner ett annorlunda sjukhus - Gesundheit! Institutet. På 1970-talet uppskattade inte den vetenskapliga världen hans metoder.
Valborgshelgen
Nu är våren här! Och valborgshelgen är över. Vilken valborgshelg det blev i den här familjen. Barnkalas både lördag och söndag. Själv åkte jag på Spa med en väninna jag inte träffar så ofta. Det var underbart! Vi bodde på Grand Hotel Saltsjöbaden och det var som att bo på ett slott. Fast inget ställe är bättre än sin personal och mitt minne av dem var servitrisen Ann och massören Katja. Snacka om serviceminded!
Mycket prat och skrat blev det med min vän. Så n u har vi bestämt oss! Det ska bli en årlig grejj - en spavistelse tillsammans om året. Hurra!
Min man och dotter hämtade upp mig i stan och träffade Pippi dessförinnan på junibacken. Det var Valborgsmässoafton. Igår var vi hos vänner och tog det lugnt, sedan lånade vi deras sköldpadda innan vi drog iväg och badade. Fullt upp!
Så nu är jag inte ensam härhemma utan Albin är i rummet brevid. Vi spanar på varandra emellanåt. Och jag undrar om inte jag tycker det är lika roligt som min lilla dotter :)
Apropå henne....nu är det dags att springa till dagis.
Jag är nog ingen riktig bloggare....eller så har jag bara inte kommit igång ännu! vi får välan se...Kanske kommer mina krönikor att dyka upp här också. Vem vet!
Ha det så gott i bloggvärlden!
Mycket prat och skrat blev det med min vän. Så n u har vi bestämt oss! Det ska bli en årlig grejj - en spavistelse tillsammans om året. Hurra!
Min man och dotter hämtade upp mig i stan och träffade Pippi dessförinnan på junibacken. Det var Valborgsmässoafton. Igår var vi hos vänner och tog det lugnt, sedan lånade vi deras sköldpadda innan vi drog iväg och badade. Fullt upp!
Så nu är jag inte ensam härhemma utan Albin är i rummet brevid. Vi spanar på varandra emellanåt. Och jag undrar om inte jag tycker det är lika roligt som min lilla dotter :)
Apropå henne....nu är det dags att springa till dagis.
Jag är nog ingen riktig bloggare....eller så har jag bara inte kommit igång ännu! vi får välan se...Kanske kommer mina krönikor att dyka upp här också. Vem vet!
Ha det så gott i bloggvärlden!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)