Jul, jul strålande jul!

December månad går lika snabbt förbi som en sommarmånad. Hur kan det komma sig? November är däremot normal eller långsam i sin takt. Det är ju så mycket roligt som händer i december och i vår familj börjar julen just 1a december. Efter min störtdykning har ju vissa saker stått lite still, men andra fortsätter framåt.

Varje dag öppnar dottern en lucka i adventskalendern, en prydnad hängs upp i granen och något juligt händer. En morgon förra veckan vaknade jag av att lilltjejen låg i sitt rum i sin säng och sjöng Saaankta luuuciiiia. Mysigt. Hon är verkligen fylld av julen.

Häromdagen hade vi en lång diskussion dottern och jag. Om vad? Var julkrubban ska stå! Det slutade med skänken i köket. Varför? För att hon vill kunna klappa hästen och jesusbarnet förståss :)

I helgen som gick hade vi föräldrarna här. Det var härligt att få rå om dem, krama om dem och pyssla om dem lite. Vi hann gå på gymnastikavslutning, se lilltjejen lussa i kyrkan, äta lussebullar och smaska i oss allt julgodis vi gjort. Hoppsan! Vi hann även sjunga julsånger och spela spel och bara mysa tillsammans. Helgen gick alldeles för fort.

Nu är det 6 dagar till julafton och mycket kvar att göra. Men äntligen har jag fått tillbaks lite energi och lust till att stök. Var nog besöket i helgen som gjorde det. Som prästen sa i söndags - alla behöver vi ett ljus i mörkret. Mina föräldrar, min dotter, min man och mina vänner. Ni är mina ljus!Tack för att ni finns! Jul, jul strålande juuuul!