....att jag vann en skrivartävling. Det var hur underbart och lyckligt som helst. Men så tyckte de att jag var för vanlig och inte gjorde mig på bild. Så därför fick jag läsa upp min text i tv och en annan kvinna, vacker förståss, satt och mimade till texten. Dessutom fick hon en mycket intressantare profil. Hennes personliga historia var dubbelt så intressant som det skrivna bidraget. Lycka och olycka på en gång med andra ord. Påminde litegrann om en gammal film med Fred Astaire. När en stumfilmsaktris ska vara med i ljudfilm och låter förskräckligt. Då får en annan tjej (brunett) sjunga bakom scenen och den platinablonda aktrisen mimar. Min mimare hade eldrött hår och gröna ögon och var en slående skönhet....förståss!
I verkligheten? Jo i verkligheten har jag skrivit ett bidrag till SVTs skrivartävling. Det är första gången jag skickar något till en skrivartävling. Givetvis blev det kaos innan brevet skulle på låddan. Helt plötsligt försvann dokumentet in i nåt skrymsle. Vi letade och letade och till slut dök dokumentet upp igen. Puh! Då upptäckte jag att word gjort små slumpvisa ändringar av talstreck och annat. Bara att ändra. Det var ju nema problema. Men nu skulle dokumentet skrivas ut igen och det ville inte skrivaren. Papperet fastnade och texten blev klibbig och oläslig. Snabbt sätta igång vår andra skrivare. (Tur den finns.) Där gick det geschvint och nu trodde jag alla problem var över. Men nej.... den ville såklart inte skriva ut anmälningsblanketten och strulade. Tillbaks till skrivare numero uno. Den ville skriva ut. Hurra.... Nu skulle jag fylla i anmälningsblanketten och var så tiltad i skallen efter allt som hänt att jag skrev fel....på mitt namn.... va? Lite tvångsmässigt kanske?
Till slut fanns mitt bidrag+anmälan i ett kuvert. Jag vägde och satte på porto och min man åkte och postade innan lådan tömte... Nu sitter jag förståss och undrar - skrev jag rätt adress? Kommer posten slarva bort mitt bidrag?
Undrar om det här med skrivartävlingar verkligen är något för mig. Glömde förresten att det tog längre tid för mig att fylla tre rader med en beskrivning om mig själv än vad det gjorde att hitta på storyn....
Har fått ok på att låna Albin ännu en vecka. Min dotter blev så glad när jag berättade det imorse. Hon bara log och kramade mig hårt, hårt...ojoj...hur ska det bli när vi verkligen lämnar tillbaks Albin. Hon har frågat flera gånger om ägaren verkligen vill ha tillbaks den. Jag som i min enfald trodde att jag skulle minska på djurlängtan inte öka den. Tänkte att hon skulle se hur mycket jobb det är med att ha ett djur...Dumt! Hon är ju så liten så det är ju jag som gör allt...fniss...Hur var det nu, binda ris för egen rygg?
Jaja, jag tycker att det har varit/är roligt med Albin. Han tillför något nytt i vårt liv men när man ska ut och resa blir det ju klart ett problem.
Idag har han badat, men jag har inte vägt honom. Fick tipset av ägarinnan att lägga honom upp och ner. Men jag vet inte..jag klarade inte det. Kände mig elak...Nästa gång vi badar honom får min man göra det, nåt ska jag väl ha honom till också :)
Tack för idag, slut för idag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Tänker du lägga in ditt bidrag här, eller måste vi vänta tills du vunnit o kommit med i TV. Fast den kanske måste hållas hemlig tills tävlingen är avgjord?
Du blir nog tvunget att köpa en egen sköldpadda. När ni reser kan säkert Albins matte ha eran oxå. Problemet löst.
Hmm....nja, jag väntar nog med att lägga in mitt bidrag på bloggen. Vet inte riktigt hur det är och vill inte diskas p.g.a det. Däremot har jag fått ok av min redaktör på att lägga ut publicerade krönikor.
Har du redan läst alla Åsa? Får väl börja lägga in urgamla då :)
Eller kanske....kanske...skriva en ny snart...hmmm
Jag tror faktiskt inte nån kan hitta en mer intressant person än du. Och vacker är du också. Och begåvad. Sådäså!
Oj vad spännande med skrivartävling! Och duktig och modig är du som till och med fick iväg ett bidrag, även om det verkade lite svettigt där på slutet...;-)
Good luck!
(Kanske skulle skaffa en egen Albin?) (Nej, jag har inte pratat med dottern bakom din rygg!)
Hejsan!
Som mamma till ägarinnan av Albin så kan jag ju försöka påverka henne. Vet inte alls hur hon känner, men vill du att jag frågar om det är OK att ni "ärver" Albin?
kramar till dig o vackar kvinna )o smarta, o roliga o.... underbara vän :-)
Oj! Tack snälla ni :) Nu rodnar jag lite klädsamt....
Jag känner mig faktiskt lite modig som skickade in ett bidrag...även om det nu inte vinner så var det ett steg framåt i skrivandet. Vem vet en dag kanske jag till och med kollar upp adressen till ett förlag på Internet.....:0
Åååååå stort missförstånd kära väninna och mormor till Albin...eller hur det nu blir. Jag vill INTE absolut INTE ha en sköldpadda, ödla eller groda på heltid. Min önskan var ju att dottern skulle se hur jobbigt det är...funkade ju inte eftersom jag gör jobbet....fniss...
Är kul att låna och det gör vi gärna igen, men åker jag in på sjukan så blir det synd om djuret....och dessutom blir det svårt att resa någonstans. Så, tack så mycket för erbjudandet att fråga, men nejtack :)
Åh vad synd. :-) Jag som såg en så smidig lösning. Hihi.
Bara glada miner överallt, men ni kan nog låna honom tills ni själva tröttnar.
Kramisar
En som också är hyfsat van vid att mata liten sköldis .... :-)
Skicka en kommentar